- Aouris

alla hjärtans dag är förbi och dessa fick jag utav min fina. Nu är de inte lika praktfulla men jag har hängt upp dom på torkning så att dom varar för evigt. Känns just nu känns det som jag genomgår ett stort test som går ut på att vara utan Alex i en vecka+1 dag. Dessa tester klarade vi galant innan vi flyttade ihop och det gjorde ju bara så att det var lite extra pirr i magen.. Hoppas bara inte min livliga fantasi satt käppar i hjulet för att han ska kunna njuta och få riktig hemlängtan.

Du och jag

Jag Låvar att livet är inte över bara för detta faktum att du
är i samma ålder som mig nu. Älskar Dig Gumman.
Du + Jag

Idag är vår dag, alltså inte vädret jag tänker på, eller årstiden utan Min och Alex-dag
Så längesedan var det sedan vi stod och slätade av varandra på busstationen för första gången;)

Första roserna jag fick.

Hade tyvärr inge kort på Alicia, Sandras dotter. det måste de bli ändring på.

Som sagt igår var ju min Lördag. Söt hade ju bokat in hästtur i solskenet i två timmar, följt av mys hemma innan det var dags att göra sig iordning för att gå ut och äta, valde jensens steakhouse, och åt allt för mycket=) Riiibs, i love. Följt av lite efterätt och kaffe. Jag visst ju att något skulle hända efter detta. En överraskning av något slag Jag tittar åt alla sidor inne på restaurangen utifall det skulle komma ett läskigt födelsedagståg in skridande med tårta och lovsång. Men som tur väl känner Söt mig allt för väl och vet att man ska inte utsätta mig för såna pinsamheter. Efter Middag tar vi en promenad för att lugna våra överfyllda bukar. Söt får en samtal och promtar på att vi ska bege oss hemåt då han har glömt några biljetter. Hmm misstänktamt. Är det utomlands vi ska eller kanske bara jag?, han kanske har tröttnat på mig och ser detta som en perfekt chans att skicka iväg mig i en väska ;) Nej, jag kommer ihåg att jag tittade misstänktsamt upp mot våra fönster, men där var det svart som natten, precis som vi hade lämnat det. Men sen så kommer jag genom dörren, fortfarande svart men jag kan urskilja några ballonger och PANG!!, så tändes det och alla nära och kära var där och sjöng. Känslosam jag är började jag gråta, gråta lyckotårar. Kvällen kantades av flumdricka, krogdans och kärlek. Tack så mycket för att Ni finns där. Älskar Er alla.
Saknade dig Emma, som fan men jag vet att du snart vågar dig ut ur din grotta med din nya näsa.
Sist men inte minst vill jag tacka min fina underbara sambo, älskare och sötnos som gjorde detta för mig, du är och kommer förbli min riddare i vit rusting, och nu kan du ju till och med rida.